Smålands Musikarkiv

1. Skinnkompass från Sjösås

Proveniens: Sjösås sn, Småland.

Meddelare: Johan Alfred Göth (1869–1952), Braås.

Källa: Svenska låtar, Småland, nr 53.

Musik: Skinnkompass efter JA Göth, Sjösås, upptecknad av Knut Olof Ekvall, Romanö, Säby. Svenska låtar, Småland, nr 53.

Kommentar: Dansen och musiken meddelades av JA Göth till Knut-Olof Ekvall (1877–1965) under arbetet med Svenska låtar. Enligt Göth användes dansen ”när man ville utröna om de dansande tålde flera supar”. Namnet Skinnkompass har sina rötter i de franska dansstegen ”Les Cinq Pas”.

Dansare: Anders Andersson, Peter Arnehall, Lars Davidsson.

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Kihlström (folklig puka)

2. Låsa kyrkporten från Burseryd

Proveniens: Burseryds sn, Småland.

Meddelare: Josef Pettersson (1887–1973), Påbo, Burseryd.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (26315), frågelista nr 112 (1941).

Musik: Vals (långdans) efter Anders Fredrik Andersson, Tryserum (”Dalgubben dansade”). Svenska låtar, Småland, nr 16.

Kommentar: Pettersson var född i Kätabo. Han meddelar att långdansen också kallades ”Resa till Stockholms stad” och att den brukade dansas vid både ”vanliga dansaftnar och bröllop”. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön.

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (sång)

3. Kedjan från Urshult (jämn takt)

Proveniens: Urshults sn, Småland.

Meddelare: Sven Dahlquist (1887–1976), Västerbotorp, Urshults sn.

Källa: Gustafsson, Magnus. ”Huru spelmännen blåste an så fermt att det skallade i omkringliggande byar. Om dans-. musik- och nöjestraditioner i Urshults socken”, Urshultskrönikan, 1995, samt Dahlquist, Sven. ”En gången tids lekar”, Urshultskrönikan, 1970.

Musik: ”En vacker sommarafton” efter August Strömberg, Jät. Visor i Småland, nr 39 (variant på ”Jag blåste i min pipa”).

Kommentar: Meddelaren Sven Dahlqvist beskriver ”hur man dansade denna form av armbågslek i äldre tid i Urshult under det att man sjöng melodin till ’Jag blåste i min pipa, så kom där då en duva fram’”. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Marie Länne Persson (sång), Sven Kihlström (Värendstrumma)

4. Kedjan från Urshult (ojämn takt)

Proveniens: Urshults sn, Småland.

Meddelare: Sven Dahlquist (1887–1976), Västerbotorp, Urshults sn.

Källa: Gustafsson, Magnus. ”Huru spelmännen blåste an så fermt att det skallade i omkringliggande byar. Om dans-. musik- och nöjestraditioner i Urshults socken”, Urshultskrönikan, 1995, samt Dahlquist, Sven. ”En gången tids lekar”, Urshultskrönikan, 1970.

Musik: ”En vacker sommarafton” efter August Strömberg, Jät. Visor i Småland, nr 39 (variant på ”Jag blåste i min pipa”).

Kommentar: Meddelaren Sven Dahlqvist beskriver ”hur man dansade denna form av armbågslek i äldre tid i Urshult under det att man sjöng melodin till ’Jag blåste i min pipa, så kom där då en duva fram’”. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Marie Länne Persson (sång), Sven Kihlström (Värendstrumma)

5. La Folia. Långdans från Växjö

Proveniens: Växjö, Småland.

Meddelare: Samuel Ödmann (1750–1829), Växjö / Uppsala.

Källa: Ödmann, Samuel. Hågkomster från hembygden och skolan, 1830.

Musik: Polska efter August Karlsson, Norrhult, Hjorteds sn (Foliavariant). Klemming, Gösta. 30 småländska låtar, nr 7.

Kommentar: Ödmann beskriver dansen Folie d´Espagne (La Folia) som ”en rätt artig ringdans som dansades vid julkalasen”. Dansen är tolkad av Börje Wallin, Helsingborg.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Kihlström (Värendstrumma)

6. Parengelska från Torsås

Proveniens: Torsås sn, Småland.

Meddelare: Wilhelm Andersson (1891–1974), Strömby, Torsås sn.

Källa: Svenska låtar, Småland, s. 106-107.

Musik: Eccossaise ur Johan Forsanders notbok, Växjö ca 1830 (SMA/ORI 002).

Kommentar: Dansbeskrivningen är hämtad ur Svenska låtar. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Sven Kihlström (Styreliustrumma)

7. Sexengelska från Torsås

Proveniens: Torsås sn, Småland.

Meddelare: Wilhelm Andersson (1891–1974), Strömby, Torsås sn.

Källa: Hofrén, Manne. Gammaldags lek och spel i Kalmar län, 1929, samt Smålandsringen, nr 2, 1975.

Musik: Sexengelska efter Wilhelm Andersson, Torsås. Svenska låtar, Småland, nr 187.

Kommentar: Enligt Hofrén var dansen mycket omtyckt och dansades alltid vid festligare tillfällen på 1860- och 70-talen. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg och publicerades i Smålandsringen, 1975.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Anders Fransson, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (oktavfiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa), Malin Hagelberg (cittra), Sven Kihlström (Styreliustrumma)

8. Collin. Långdans ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession).

Musik: Originalmusik till dansen Collin ur Trästadsamlingen. Gustafsson, Magnus. Småländsk Musiktradition, 2000, nr X:78.

Kommentar: Dansen är en långdansform på linje som ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

9. Väva vadmal från Väckelsång

Proveniens: Väckelsångs sn, Småland.

Meddelare: Fabian Karlsson (1894–1971), Boaryd, Väckelsångs sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (33577), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 2 och 4, 1974.

Musik: Polska ur Sven Donats notbok (Ormesberga). Boström, Mathias & Gustafsson, Magnus. Sven Donats notbok, 2017, nr 18.

Kommentar: Meddelaren Fabian Karlsson skriver att: ”Väva vallman var nog den mest invecklade av alla de gamle danslekarna, man skulle vara många deltagare och den hade många olika turer. Under hela leken sjöng man”. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg, och publicerades i Smålandsringen, 1974.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Kihlström (Värendstrumma)

10. Väva vadmal från Jät

Proveniens: Jäts sn, Småland.

Meddelare: Jenny Danielsson (1880–1972), Jät Knutsagård.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (26128), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 3, 1975.

Musik: Väva vadmal efter August Strömberg, Jät. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1926, nr 38.

Kommentar: Meddelaren Jenny Danielsson var född i Kalvsvik. Hon berättar att dansen var ansträngande att dansa och att man blev ”genomsvett”. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg och publicerades i Smålandsringen, 1975.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa), Malin Hagelberg (cittra)

11. Mabelle Jeanette. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession). Dansen finns även publicerad med noter i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, s. 19 och 23.

Musik: Originalmusik till dansen Mabelle Jeanette ur Trästadsamlingen.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

12. Jonas. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession). Dansen finns även publicerad med noter i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, s. 19 och 22.

Musik: Originalmusik till dansen Jonas ur Trästadsamlingen.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

13. Åkerhjelm. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession).

Musik: Originalmusik till dansen Åkerhjelm ur Trästadsamlingen. Gustafsson, Magnus. Småländsk Musiktradition, 2000, nr X:77.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

14. Depuis. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession).

Musik: Originalmusik till dansen Depuis ur Trästadsamlingen.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

15. La Belle Charlotte. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (SAM/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession).

Musik: Originalmusik till dansen La Belle Charlotte ur Trästadsamlingen.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

16. Kronan. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Trästad, Blackstads sn, Småland.

Meddelare: Okänd.

Källa: Trästadsamlingen, Landsarkivet, Vadstena (Sma/HSKOP/026), samt Kungliga biblioteket, 1976:46 (Gösta Klemmings accession). Dansen finns även publicerad med noter i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, s. 19 och 21.

Musik: Originalmusik till dansen Kronan ur Trästadsamlingen.

Kommentar: Dansen ingår i en av notböckerna i Trästadsamlingen, nedtecknad omkring år 1800. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

17. Carmante Janette. Kadrilj ur Trästadsamlingen

Proveniens: Västervik, Småland.

Meddelare: Carl Keventer (1780–1861), Västervik.

Källa: Keventers notbok (FMK:M152 / SMA HSKOP 020).

Musik: Originalmusik till dansen Carmante Janette ur Keventers notbok. Gustafsson, Magnus. Småländsk Musiktradition, 2000, nr VIII:22.

Kommentar: Dansen ingår i en av Carl Keventers notböcker från början av 1800-talet. Där står den noterad som kontradans. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

18. Gustavs skål från Burseryd

Proveniens: Burseryds sn, Småland.

Meddelare: Josef Pettersson (1887–1973), Påbo, Burseryds sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (26315), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 1, 1975.

Musik: Allmän melodi till Gustavs skål.

Kommentar: Meddelaren Josef Pettersson var född i Kätabo. Han berättar att ”det var en vacker lek när den lektes, väl med taktfast gång och artiga bugningar och graciösa nigningar”. Dansen är tolkad av Sten Medelius, Högby, Öland och publicerad i Smålandsringen, 1975.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa), Malin Hagelberg (cittra)

19. Gustavs skål från Göteryd

Proveniens: Göteryds sn, Småland.

Meddelare: Hilma Andersson (1902–1993), Delary, Frida Danielsson (1909–2002), Forreryd och Wilhelm Englund (1914–1987), Juddhult. Samtliga från Göteryds sn.

Källa: Smålandsringen, nr 1, 1975.

Musik: Allmän melodi till Gustavs skål.

Kommentar: Dansen är upptecknad av Sven-Eve och Elisabeth Johansson, Ljungby och publicerades i Smålandsringen, 1975. Meddelarna berättar att dansen förekom vid lekaftnar i Göteryd långt in på 1930-talet.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa), Malin Hagelberg (cittra)

20. Gustavs skål från Jät

Proveniens: Jäts sn, Småland.

Meddelare: August Strömberg (1860–1947), Jät.

Källa: Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (f.d. ULMA), 2301 (August Strömbergs uppteckningar, 1930).

Musik: Gustafs skål efter August Strömberg, Jät (melodiuppteckning med text i anslutning till dansuppteckningen på ULMA).

Kommentar: Strömberg meddelar att ”för att få liv i dansen måste de som för stunden inte deltar i dansen tjyva”. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön.

Musiker: Sång av dansarna

21. Fransäs från Skatelöv

Proveniens: Skatelövs sn, Småland.

Meddelare: Alma Örning (1905–1997), Östrabo, Grimslöv och Ernst Grimskog (1915–2006), Nygård, Skatelövs sn.

Källa: Opublicerad dansbeskrivning i Smålands musikarkivs danssamling.

Musik: Kadrilj efter Johan Dahl, Odensjö, Skatelöv. Svenska låtar, Småland, nr 159.

Kommentar: Alma Örning var född i Snöstorp, Halland. Dansen är upptecknad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

22. Kadrilj från Jät

Proveniens: Jäts sn, Småland.

Meddelare: Jenny Danielsson (1880–1972), Jät Knutsagård.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (26128), frågelista nr 111 (1941).

Musik: Kadrilj (”På slåttergillet”) efter August Strömberg, Jät. Gustafsson, Magnus. Småländsk Musiktradition, 2000, nr VIII:50.

Kommentar: Jenny Danielsson meddelar att kadrilj dansades mycket i Jät i hennes ungdom och att de äldre i byn kallade dansen ”kadräll”. Hon konstaterar vidare att ”en kadrilj kunde vi dansa hur länge som helst beroende på hur länge spelmannen orkade spela den”. Hon betonar också att kadriljen alltid följdes av en efterdans – ”när den sen var slut tog vi par om par och dansade polka eller galopp, det hände också att vi då gick ’Hopp mor Annika’”. Jenny Danielsson var född i Kalvsviks sn. Dansen är tolkad Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Malin Hagelberg (cittra)

23. Polska från Gammalkil

Proveniens: Gammalkils sn, Östergötland.

Meddelare: Allan Manneberg (1900–1972), Kisa.

Källa: Danser från Östergötland och Tjust, Folkungagillet, 1981, s. 8, samt Östgötapolskan, nr 2, 1974, s. 9.

Musik: Polska efter Svante Post, Lommaryd. Svenska låtar, Småland, nr 56.

Kommentar: Meddelaren Allan Manneberg kallade dansen för Gammalkilspolskan eftersom han lärt den av sin far, komministern Carl Johan G:son Manneberg (1853–1930), som var född i Skräddarhemmet i Gammalkil. Allan lärde sig dansen i sitt födelsehem i Skuru, Svinhults sn. Enligt Manneberg var denna polska gemensam för södra Östergötland och nordöstra Småland och användes vid bröllopen som brudpolska. Dansen dokumenterades 1971 av Håkan Andersson, Västervik.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (oktavfiol), Sven Kihlström (folkliga pukor)

24. Parpolska från Lofta

Proveniens: Lofta sn, Småland.

Meddelare: Konrad Lindström (1880–1963), Hässelstad, Lofta sn.

Källa: Danser från Östergötland och Tjust, Folkungagillet, 1981, s. 14. Även i Östgötapolskan, nr 2, 1974, s. 12. Dansen finns även beskriven och publicerad i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, s. 14.

Musik: Polska efter Anders Fredrik Andersson, Tryserum. Svenska Låtar, Småland, nr 2.

Kommentar: Spelmannen Konrad Lindström lärde ut polskan till Gösta Klemming år 1960. Denne noterade att "det alltid fanns en viss frihet att variera och komplicera stegen". Vid en spelmansträff i Linköping 1973, där Klemming deltog, dokumenterades dansen av Ulf och Marianne Ohlsson, Linköping.

Dansare: Eva Arnehall, Peter Arnehall

Musiker: Anders Svensson (fiol), Toste Länne (fiol), Marie Länne Persson (gitarr), Sven Kihlström (Värendstrumma)

25. Slängpolska från Örsjö (variant 1)

Proveniens: Örsjö sn, Småland.

Meddelare: Evert Hjelm (1902–1978), Siggegärde, Örsjö sn.

Källa: Smålandsringen, nr 1, 1973.

Musik: Polska efter Axel Sjölander, Yttre Källehult, Tingsås sn. Smålands Spelmansförbunds låtpärm, nr 28.

Kommentar: Meddelaren Evert Hjelm berättar att sista gången han dansade slängpolska var år 1919 när Broakulla Folkets Hus invigdes. Dansen upptecknades 1972 av Jarl Karlsson och publicerades i Smålandsringen, 1973. Spelmannen Axel Sjölander (1896–1981), Yttre Källehult, beskrev en liknande dans som hans far, Karl Sjölander (1848–1932), kallade ”hopparepolska” och som utfördes till den typ av polskemelodier som spelades i Sjölandertraditionen – alltså polskor av enmetrisk typ (med blandad tre- och tvåtakt). Även spelmannen Harald Persson (1924–1999) i Tånghult (”Tånghults Paganini”) beskrev en liknande dans och hade flera hoppare på repertoaren. Beteckningen ”hopparepolskor” och ”hoppare” förekommer också på flera andra håll i sydöstra Småland och polskemelodierna med blandad taktart från detta område uppmärksammades bl.a. i Svenska låtar.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Sven Kihlström (Värendstrumma)

26. Slängpolska från Örsjö (variant 2)

Proveniens: Örsjö sn, Småland.

Meddelare: Evert Hjelm (1902–1978), Siggegärde, Örsjö sn.

Källa: Smålandsringen, nr 1, 1973.

Musik: Polska efter Carl Johan Krej, Boda Ålem. Svenska låtar, Småland, nr 127.

Kommentar: Meddelaren Evert Hjelm berättar att sista gången han dansade slängpolska var år 1919 när Broakulla Folkets Hus invigdes. Dansen upptecknades 1972 av Jarl Karlsson och publicerades i Smålandsringen, 1973. Spelmannen Axel Sjölander (1896–1981), Yttre Källehult, beskrev en liknande dans som hans far, Karl Sjölander (1848–1932), kallade ”hopparepolska” och som utfördes till den typ av polskemelodier som spelades i Sjölandertraditionen – alltså polskor av enmetrisk typ (med blandad tre- och tvåtakt). Även spelmannen Harald Persson (1924–1999) i Tånghult (”Tånghults Paganini”) beskrev en liknande dans och hade flera hoppare på repertoaren. Beteckningen ”hopparepolskor” och ”hoppare” förekommer också på flera andra håll i sydöstra Småland och polskemelodierna med blandad taktart från detta område uppmärksammades bl.a. i Svenska låtar.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Kihlström (Värendstrumma)

27. Fyrpolska från Tjust

Proveniens: Ankarsrum, Småland.

Meddelare: Karl Rosenqvist (1885–1969), Ankarsrum, Hallingebergs sn.

Källa: Danser från Östergötland och Tjust, Folkungagillet, 1981, samt Östgötapolskan, nr 2, 1974, s. 13. Under namnet ”Polska från Ankarsrum – en fyrmannadans” finns dansen även beskriven och publicerad i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, s. 8 f.

Musik: Polska efter Lars Johan Sundell (”Lasse i Svarven”), Västervik. På Förstukvisten, 1915, nr 45.

Kommentar: Dansen upptecknades på Ankarsrums bruk år 1948 av Gösta Klemming efter spelmannen Karl Rosenqvists föredragande. Enligt denne ”togos turerna inte alltid i samma ordning och man dansade medsols och motsols allt efter behag och kunnighet”. Klemming meddelar att polskan dansades ända in på 1920-talet på flera håll i dessa bygder.

Dansare: Eva Arnehall, Peter Arnehall, Anders Fransson, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Sven Torstensson (cembalo)

28. Fyrpolska från Växjö

Proveniens: Växjö, Småland.

Meddelare: Karl Kronberg (1894–1976), Älmhult och Anna Pettersson (1866–1948), Lugnet, Växjö.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (24962), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 2, 1975.

Musik: Polska efter August Strömberg (”Älvornas polska”), Jät. Gustafsson, Magnus. Småländsk musiktradition, I:306.

Kommentar: Sagesmannen Karl Kronberg, Älmhult nedtecknade dansen på Lugnet utanför Växjö efter Anna Petterssons beskrivning. Hon berättade att fyrmannapolskan dansades omkring 1880 på detta sätt. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg och publicerades i Smålandsringen, 1975. Där kallas den ”Fyrpolska från Småland”.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa)

29. Rödlänta. Bakmes från Västrum (variant 1)

Proveniens: Västrums sn, Småland.

Meddelare: Gertrud Areskog (1901–1960), Kalmar.

Källa: Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (f.d. ULMA), 2879:19 (G Areskogs uppteckningar, 1930).

Musik: Polska ur notsamling från Svenarum (SMA/HSKOP 012).

Kommentar: Meddelaren Gertrud Areskog beskriver dansen som ”en polkaliknande pardans som dansades mycket i Västrum på 1880-talet”. Hon skriver även att man ofta sjöng en kort text till dansen, som inleddes med orden: ” Ack, om jag hade ett pannkakskalas”. Dansen är tolkad av Göran Andersson som en bakmesform som kan framföras till både polske- och polkamusik (i ojämn och jämn takt).

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Toste Länne (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr), Sven Kihlström (folkliga pukor)

30. Rödlänta. Bakmes från Västrum (variant 2)

Proveniens: Västrums sn, Småland.

Meddelare: Gertrud Areskog (1901–1960), Kalmar.

Källa: Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (f.d. ULMA), 2879:19 (G Areskogs uppteckningar, 1930).

Musik: Polka efter Ninus Jonasson, Rössvik, Kalvsvik. Gustafssson, Magnus. Folkmusik från Småland och Öland, 1983, nr 137.

Kommentar: Meddelaren Gertrud Areskog beskriver dansen som ”en polkaliknande pardans som dansades mycket i Västrum på 1880-talet”. Hon skriver även att man ofta sjöng en kort text till dansen, som inleddes med orden: ” Ack, om jag hade ett pannkakskalas”. Dansen är tolkad av Göran Andersson som en bakmesform som kan framföras till både polske- och polkamusik (i ojämn och jämn takt).

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Anders Fransson, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr), Sven Kihlström (folkliga pukor)

31. Hamburska

Proveniens: Hamburskan var allmän i vissa delar av norra Småland, Östergötland, Sörmland, Närke och Västmanland.

Meddelare: Flera meddelare omnämner hamburska i Nordiska museets frågelistematerial om dans.

Källa:

Musik: Polska efter CA Lindblom, Rejmyre. Lindblomshäftet, Södermanlands museums småskrifter, 1985, nr 16.

Kommentar: Hilda Lundell och Elise Zetterqvist omnämner i Svenska landsmålen, 1889, ”hamborskan” i sina hemsocknar i Kalmar län. De konstaterar att denna dans ”är lika med hambopolska”. Hamburska (”hamborska”; ”hamburgska”) är namnet på en polskevariant som under andra hälften av 1800-talet dansades rätt allmänt i vissa delar av Sörmland, Östergötland, norra Småland, Västmanland och Närke. Utformningen av dansen kunde variera, men huvudsakligen kan dansvariationerna inordnas i de två huvudformer som dansas på filmen. Hamburskan var i norra Småland också besläktad med polskeformen ”sverp” (”svarp”; ”svarpa”; ”sverpen”). Denna dansform finns bl.a. beskriven och omnämnd i Klemming, Gösta. Några svenska folkdanser, 1980, nr. 5, s. 17.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr)

32. Stigvals från Älmeboda

Proveniens: Älmeboda sn, Småland.

Meddelare: Olga Andersson (1887–1980), Älmeboda sn.

Källa: Folklivsarkivet, Lund, B852–1288 (B Wallins privata dansforskningsmaterial).

Musik: Kväsarvalsen (allmän).

Kommentar: Meddelaren Olga Andersson beskrev stigvalsen för Börje Wallin, Helsingborg i början av 1970-talet. Hon hade då flyttat med sin make från Älmeboda till Ekeby i Skåne. Dansen finns noterad i Wallins opublicerade material på Folklivsarkivet i Lund. Olga Andersson berättar att stigvalsen på senare tid dansades till Kväsarvalsen, men att den i äldre tid sannolikt dansats till polskor.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr)

33. Pojkarnas vals från Väckelsång

Proveniens: Väckelsångs sn, Småland.

Meddelare: Fabian Karlsson (1894–1971), Boaryd, Väckelsångs sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (33577), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 1, 1974.

Musik: Vals efter Petter Olas Anna, Jät. Strömberg, August. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1925, nr 34, samt Polkett efter Anders Fredrik Andersson, Tryserum. Gustafsson, Magnus. Folkmusik från Småland och Öland, 1983, nr 12.

Kommentar: Meddelaren Fabian Karlsson skriver att man under dansen i valstakt sjöng: ”Pojkana som pau golvet di gau, di töcka sau att di en fästmö kan fau. Vell du bli lella kärestan min, sau bjuå ja dej uti dansen gau in”. Karlssons beskrivning återgavs av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg i Smålandsringen, 1974.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol)

34. Låringen från Nässjö

Proveniens: Nässjö, Småland.

Meddelare: Karl Sabelström (1870–1952), Kråksmåla sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (19044), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 3, 1973.

Musik: Virestadvalsen efter ”Nämndeman Magnusson”, Virestad. Klemming, Gösta. 50 småländska låtar, 1965, nr 33.

Kommentar: Dansen är nedtecknad av Carl Wiking (1875–1953), Kråksmåla efter en beskrivning av Karl Sabelström. Denne var född i Nässjö och hade i ungdomen dansat Låringen i sin hemtrakt. Denna dans tillhörde enligt Sabelström ”den gamla valsarten” och tillhörde det han kallade för ”gammalvalser”. Sabelström berättar också att man ofta sjöng texten till den gamla dansleken, ”Våra getter och våra bockar de gnaga barken av trä”, till Låringen. Sabelström flyttade sedermera till Kråksmåla och blev god vän med Carl Wiking. Beskrivningen av dansen återgavs av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg i Smålandsringen 1973.

Dansare: Eva Arnehall, Peter Arnehall, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson

Musiker: Anders Svensson (fiol), Toste Länne (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr)

35. Springvals

Proveniens: Allmän i stora delar av Sverige.

Meddelare: Flera meddelare omnämner springvals i Nordiska museets frågelistematerial om dans.

Källa: SMA/VID 0005.

Musik: Winbergs vals efter Martin Rodin, Getterum, Hjorted. Klemming, Gösta. 50 Småländska låtar, 1965, nr 13.

Kommentar: Springvalsen är allmän i stora delar av Sverige och tillhör en äldre valstyp (”gammalvals”) som ursprungligen ofta utfördes till melodier i 3/8-delsrytm. Det finns många dialektala benämningar på denna typ, såsom exempelvis ”trampvals”, ”trippevals” och ”vingelvals”. Både musikaliskt och dansmässigt är springvalserna nära besläktade med hambo-polketten (”rompedarra”; ”gubbstöt”). Springvals dokumenterades på film den 20/3 1982 av Göran Andersson, Växjö och Magnus Gustafsson, Genestorp, Nöbbele. På dåvarande Lärarhögskolan i Växjö hade vid detta tillfälle en rad traditionsbärare samlats (både spelmän och dansare) för en videodokumentation.

Dansare: Eva Arnehall, Peter Arnehall, Anders Fransson, Ulla Nilvén

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Malin Hagelberg (cittra)

36. Kedjevals från Kråksmåla

Proveniens: Kråksmåla sn, Småland.

Meddelare: Carl Wiking (1874–1953), Furåkra, Kråksmåla sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (19044), frågelista nr 111 (1941), samt Smålandsringen, nr 4, 1973, samt i nr 4, 1974.

Musik: Vals efter Gustaf Elfström, Jät. Strömberg, August. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1925, nr 40.

Kommentar: Carl Wiking meddelar att dansen är ”en åldrig s.k. gammalvals” och att i denna dans kunde ”två dussin deltaga om det var ett stort rum”. Dansen är tolkad av Ingegerd Vejvi, Sandvik, Berg och publicerad i Smålandsringen 1974.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol), Malin Hagelberg (cittra)

37. Polka från Hult

Proveniens: Hults sn, Småland.

Meddelare: Albert Engström, Hult sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (19109), frågelista nr 111.

Musik: Polka efter Johan Jäng, Väckelsång. Strömberg, August. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1925, nr 43.

Kommentar: Dansen är beskriven av Gustav Malmberg (1870–1955) från Edsbruk, Västra Eds socken. Malmberg var medlem av Philochoros mellan 1890–1898. Hans bror, Ernst Malmberg (1867–1960), var målare och god vän med den kände Albert Engström (1869–1940). Engström beskrivs av Gustav Malmberg på följande sätt: ”En skicklig polkadansör som alltid började med vänstersväng. Albert var en överdådig polkadansör. Han gjorde vändningarna genom att sätta vänstra fotens klack i golvet och svänga runt som på en topp”. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr)

38. Du skåning från Skatelöv

Proveniens: Skatelövs sn, Småland.

Meddelare: Georg Johansson (1904–1990), Skatelövs sn.

Källa: Opublicerad dansbeskrivning i Smålands musikarkivs danssamling.

Musik: Allmän melodi till ”Du skåning”.

Kommentar: Kommentar: Dansen är en polkavariant och den finns beskriven på ett likartat sätt i Wallin, Börje. Gamla danser från Skåne, Tävlingsdanser och skicklighetsdanser, 1982, s. 53. Där kallas den ”Skåningen” eller ”Stoppen”. Georg Johansson var född i Aringsås sn. Dansen är upptecknad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Anders Svensson (fiol)

39. Stormgalopp från Tjust

Proveniens: Västra Eds sn, Småland.

Meddelare: Gustav Malmberg (1870–1955), Edsbruk, Västra Eds sn.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (19109), frågelista nr 111.

Musik: Polka efter Bror Strand, Urshult. Strand, Bror. Gamla spelmanslåtar från Urshult, 1925, nr 9.

Kommentar: Meddelaren Gustav Malmberg berättar att Stormgalopp dansades mitt på golvet och var ”en ganska vansinnig dans”. Man dansade ”runt som en karusell med en förfärande centrifugalkraft. Farligt!”. En liknande dans från Hov i Skåne finns beskriven i Wallin, Börje. Gamla danser från Skåne, Tävlingsdanser och skicklighetsdanser, 1982, s. 68.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Peter Hagelberg (nyckelharpa), Toste Länne (fiol), Malin Hagelberg (cittra)

40. Schottis från Jät

Proveniens: Jäts sn, Småland.

Meddelare: Jenny Danielsson (1880–1972), Jät Knutsagård.

Källa: Nordiska museet, Etnologiska undersökningen (26128), frågelista nr 111.

Musik: Schottis efter Johan Dahl, Skatelöv. Strömberg, August. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1926, nr 36.

Kommentar: Meddelaren Jenny Danielsson beskriver hur man i Jät dansade schottis och reinlender (som i byn kallades ”Ringländan”) i olika turer och med olika variationer. Dessa behövde nödvändigtvis inte följa på varandra. Hon konstaterar vidare att dansen i dessa trakter först kom i bruk i slutet av 1800-talet och att den också brukade kallas ”trestegare”.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Peter Hagelberg (nyckelharpa), Malin Hagelberg (cittra)

41. Rumpedarra från Hamneda

Proveniens: Hamneda sn, Småland.

Meddelare: Evald Jönsson (1904–1983), Hamneda sn.

Källa: SMA/VID 0005 (digitaliserad videofilm, samt opublicerad dansbeskrivning i Smålands Musikarkivs danssamling).

Musik: Mazurka efter Johan Dahl, Skatelöv. August. Gamla spelmanslåtar från Kinnevalds härad, 1926, nr 36.

Kommentar: Dansen dokumenterades på film den 20/3 1982 av Göran Andersson, Växjö och Magnus Gustafsson, Genestorp, Nöbbele. På dåvarande Lärarhögskolan i Växjö hade vid detta tillfälle en rad traditionsbärare samlats (både spelmän och dansare) för en videodokumentation. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Eva Arnehall, Peter Arnehall, Martina Böök, Lars Davidsson, Anders Fransson, Johne Gunnarsson, Karin Gunnarsson, Mariann Hellberg, Ulla Nilvén, Birgitta Schön, Folke Schön

Musiker: Anders Svensson (fiol), Magnus Gustafsson (fiol), Malin Hagelberg (cittra)

42. Hambo från Hamneda

Proveniens: Hamneda sn, Småland.

Meddelare: Evald Jönsson (1904–1983), Hamneda sn.

Källa: SMA/VID 0005 (digitaliserad videofilm, samt opublicerad dansbeskrivning i Smålands Musikarkivs danssamling).

Musik: Kinda-hambo efter Lasse i Svarven. Sundell, Lars Johan. På Förstukvisten, 1915, nr 23.

Kommentar: Dansen dokumenterades på film den 20/3 1982 av Göran Andersson, Växjö och Magnus Gustafsson, Genestorp, Nöbbele. På dåvarande Lärarhögskolan i Växjö hade vid detta tillfälle en rad traditionsbärare samlats (både spelmän och dansare) för en videodokumentation. Dansen är tolkad av Göran Andersson, Växjö.

Dansare: Anders Andersson, Martina Böök, Anders Fransson, Ulla Nilvén

Musiker: Magnus Gustafsson (fiol), Toste Länne (fiol), Anders Svensson (fiol), Marie Länne Persson (gitarr)