Yvonne Wennberg - från Småländska bygdegårdar till Waldorf Astoria i New York
”Min far Hugo Wennberg var en lokalt känd dragspelare”, säger Yvonne Hultman, men det är under efternamnet Wennberg hon blev känd i vårt län. Redan som fyraåring började hon plocka fram toner från faderns knappdragspel. ”Jag lärde mig mest på gehör men jag gick en kurs i Hagströms dragspelskola”.
I femte klass kom hon med i kyrkokören hemma i Vederslöv. Kantorn tyckte om hennes sångröst och tipsade Yvonne om Anna-Carolina Edholmer inne i Växjö. ”Hon var en duktig lärare och lärde mig rätt sångteknik. Hon tyckte jag skulle fortsätta inom den skolade världen men det var inte operasångerska jag ville bli”.
Det blev istället bygdegårdar i trakten som i form av en SLU-revy 1956 fick besök av Yvonne och några ungdomar. ”Den fick den roliga titeln Rock´n rullen och mina paradnummer var Kär som en klockarkatt och Röda sandens dal”. Tillsammans med en av flickorna från revyn, Gun Svensson, bildade de Vederslövsflickorna och sjöng på sommarfester runt om i trakten.
Hon uppträdde också ensam med sång och dragspel och blev flitigt anlitat i hela länet. På något sätt nådde detta Ulrik Wittman som just då hade startat sin orkester. Han erbjöd Yvonne platsen som vokalist. ”Jag var bara femton år så jag tackade nej”.
Men det skulle bara dröja ett par år innan en annan kapellmästare knackade på dörren. Denna gång var det Lasse Tegvall som ville ha henne med i Flamingo. Orkestern hade startat som ett swingband med Benny Goodman som förebild men nu ville de blanda in lite schlagerlåtar i repertoaren. Flamingo blev en uppskattad orkester, inte minst på dansbanorna i Jönköpings län.
Hugo Wennberg med dottern Yvonne
Berglunds orkester
Efter tre år i Flamingo var det så en annan kapellmästare som hörde av sig. Olle Persson i Berglunds ville att Yvonne skulle sjunga med dem. Berglunds hade börjat redan på 40-talet. Musiker hade kommit och gått men som så många andra orkestrar vid den tiden lutade man sig mot den instrumentala jazzen. Men publiken ville också ha lite sång och inte enbart dansa foxtrot utan också vals och tango. ”Då fick jag plocka fram mitt dragspel”, säger Yvonne.
Innan Yvonne lämnade Småland var hon också med i nyårsrevyerna i Alvesta och Växjö. Men 1968 flyttade hon till Olofström i Blekinge och kom året därpå med i det nystartade Holjebandet. Storbandet som spelade gladjazz och evergreens. Här blev det sångmikrofonen fram till 1998. Förutom många konserter med storbandet, några framträdande i TV toppades nog karriären med kvällen på Waldorf Astoria i New York. ”Här sjöng jag bl.a. Stars fell on Alabama och New York, New York och då var jag långt från bygdegårdarna i mina hemtrakter där allt började för så många år sedan”.
