Under 1800-talet var det många ungdomar i byarna på landsbygden. Dansbanor fanns inte. Men lördagskvällar var det ofta dans på logen eller i bondgårdens största rum där möblerna för en stund ställdes åt sidan. Ljumma sommarkvällar kunde det dansas i vägskäl.

Grosseled vägskäl i Linneryd socken är en perfekt dansplats. Fyra vägar leder hit. Från norr är det byarna Skogsryd, Skogsholm och Skogsnäs. Öljemåla och Öljeholm ligger i öster, i samma vädersträck men ett par kilometer bort byn Virsryd med flera gårdar. Från Hammarsnäs i väster kommer några pojkar och flickor. Söderut finns gott om ungdomar i Virshult, Blötvik och Sandvik. Någon belysning behövs inte. Sommarkvällen är ljus. Det dansas bortåt midnatt till en fiolspeleman som en av grabbarna har tagit på sig att buda i god tid inför dansen. På marken bredvid har spelemannen en liten träask som fylls på med slantar under kvällen.

Fyrvägskorsningen i Grosseled är som gjord för vägskälsdans. Men har ungdomar från de närliggande byarna verkligen dansat här? Kanske det bara är vår fantasi som idag gör det till en historisk nöjesplats, där det varje år fröjdades några gånger. Och par bildades, som det heter, ”för samhällets bestånd”. Några personer i närliggande byar har intervjuats men ingen har kunnat bekräfta att det dansades i Grosseled.

Oavsett om det dansades i Grosseled eller inte var många vägskäl runt om i vårt land dansplatser. Där ungdomar samlades långt innan det uppfördes dansbanor och Folkets parker. Några vägskäl har med näst intill hundra procents säkerhet fastställts som platser där det dansades. I några vägskäl dansas det idag fortfarande, nu för att bibehålla den gamla traditionen.